lördag 28 mars 2009

Robert Allen Zimmerman

"Ladies and gentlemen please welcome the poet laureate of rock 'n' roll. The voice of the promise of the 60's counterculture. The guy who forced folk into bed with rock. Who donned makeup in the 70's and disappeared into a haze of substance abuse. Who emerged to find Jesus. Who was written off as a has-been by the end of the 80's, and who suddenly shifted gears releasing some of the strongest music of his career beginning in the late 90's. Ladies and gentlemen - Columbia recording artist - Bob Dylan." The Buffalo News, August 9, 2002.

Igår tog jag återigen chansen att se Dylan. Nu på hemmaplan i Jönköping. Ovastående introduktion som alltid inleder showen är artistvärldens coolaste, som många tyvärr glömmer att uppskatta. Men uppskattar gör publiken trots allt. Allsången i just like a woman gör mig nästan lite stolt över min hemstad, även om det troligtvis är alla inåkta Dylanoholics som lyfter.
Mina favoriter Visions of Johanna, Nettie Moore och Shelter from the storm uteblir, men vi får istället en hög sköna låtar i ny tappning - Don't think twice it's alright, The Levee's Gonna Break, It's Alright, Ma (I'm only bleeding), Stuck Inside Mobile With the Memphis Blues again, Highway 61 Revisited, Thunder on the Mountain (som jag tycker att han dräller bort), Like a Rolling Stone, All along the watchtower och avslutande Blowin' in the wind. Under sistnämnda inser man hur svårtillgänglig Dylan kan vara, och att det faktiskt krävs lite av hans publik. Jönköping brister aldrig ut när låten börjar, trots att de får en av Dylans stora klassiker. De verkar liksom inte förstå vad det är de hör... men när Dylan senare uttalar orden "Blowin' in the wind" så blir det en kraftig reaktion! Hmm, bra där Jönköping. Sitta halva låten utan att förstå vad som spelas... inte så imponerande.

Av de fem gånger jag sett Dylan var nog det här den tredje bästa. Även om jag tycker att poängen som Eddie belyser angående James Brown också går att applicera på Dylan. När han introducerar bandet låter det verkligen delirious. "I don't know what the fuck Bob is talking about."



Blir HV klara för att få stryk i finalen idag? Kan hända...

Vad är Visions of Johanna? Det är enkelt tolkat att stå längst fram på Hultsfred när Hotnights kliver på. Biljetten inhandlades samma dag som de blev klara för mitt jubileumsbesök. (10 år sedan jag besökte Hultsfred för första gången) Det finns ju dessutom med på min lista att se Hotnights några gånger till. Men Visions of Johanna är såklart så mycket mer än bara Johanna.

Henke - Thank you Bob.

Inga kommentarer: