Town Bloody Hall

Råkade slå på kunskapskanalen där jag låg, utsvulten på mitt hotellrum i Kalmar. Kanalen hade Tema:Genus och lockade tittare och besökare (till en paneldebatt) med en trettio år gammal NY-debatt om feminism. Filmen heter "Town Bloody Hall" efter en kommentar fantastiska Germaine Greer fäller under debatten. Även om man inte är insatt i de feministiska perspektiven och frågeställningarna är det en sjukt underhållande debatt. Inte bara Norman Mailer är alldeles tokrolig utan även de fyra kvicka och skarpa kvinnor som sitter i panelen står för iskalla humoristiska halshuggningar. Nu hävdar jag inte att det är rätt att skratta bort de problem som feminismen strävar efter att bekämpa utan jag säger istället att jag tror att det är precis den här typen av debatt som behövs för att komma åt problematikens verkliga kärna och få den stora massan att lyssna. Nedan ett smakprov.



Kalmar lyfte mig som vanligt ur svackan och jag kände mig som ett energiknippe när jag satte mig i bilen för hemfärd. En bil som förresten blivit påbackad, granskad av polis och älskad av Henke. Jag delar numera morsans åsikt. Volvo C30 äger. Att smita från en påbackning är dock på sandlådenivå. Pinsamt, ägare av gul bil. Du förtjänar varenda en av de smällar jag fått när "gul bil" utropats. Nadja, Niddi, Bella, Pia, Nina, Naja och Steffi förtjänar dock gigantiska kramar (det är bara sådana min nu ölförsedda kropp klarar av att förmedla) för den energi ni laddar mig med. Ni gör mig tårögd av tacksamhet.

Tjejerna var sugna på att anmäla mig till jakten av Linda Rosings gunst och kom att diskutera hennes utseende. "Jag vet inte vad hon gjort med sig själv. Hon är ju inte ens lik den Linda man såg i Big Brother", säger Nina och skakar på huvudet. Alla nickar sakta och tystnaden lägger sig för en sekund eller två innan Bella kläcker: "fast då såg hon ju fan inte så jävla ny ut heller". Hon rynkar på näsan när vi andra asgarvar. Det får sammanfatta mitt tycke i frågan.

Ja, jag missade live-hockey för att lyssna på en kvinna prata om Burkina Faso.
Ja, grabbarna som besiktade min bil lurade mig att jag fått en anmärkning.
Ja, jag blir frustrerad på IKEAs miljö-Eva som missköter sitt jävla jobb.
Ja, imorgon åker jag till Gävle med en hög lilaklädda grabbar.
Ja, Hotnights nya platta är det enda som får snurra hos mig.
Ja, nu är brödrecepten insamlade. Med bilder och allt!
Ja, jag lider av frivillig road rage. I feel the need...
Ja, det var skitskönt att hänga med Kiruna igen.

Halflife

Bokrea innebär kap. För mig blev det sju:

1. Katrine Kielos - Våldtäkt & Romantik


2. Ronnie Sandahl - Vi som aldrig sa hora


3. Miles Davis - Miles - Självbiografin


4. Andreas Malm - Det är vår bestämda uppfattning...


5. David Batra - Den som inte tar bort luddet ska dö


6. Göran Persson - Min väg, mina val


7. Erik Fichtelius - Aldrig ensam, alltid ensam

Tanken var att jag skulle hitta Shantaram, som världens goaste 08-Åsa (jag har oförklarligt svårt för nästan alla andra Åsor jag känner) tipsade om - men den var försvunnen. Likaså hoppades jag på Tranströmers samlade dikter, men också det sket sig. Beroende på hur besiktningen av Rosalie går imorgon så kanske de inhandlas senare.

Jag har erbjudits Mexico och USA i sommar - men när min själsfrände idag föreslog Pripyat så stod valet klart. En stad som 26 april 1986 hade 48 000 invånare, och veckan därpå inte hade någon. Min själ måste uppleva ödets tystnad på en sådan plats. Där min äkthet kryper ut genom huden och där det som kryper in genom huden mäts i sievert eller rem.

Love will never do without you. Ökenheta nätter vet att sammanfatta.

Henke - Off 2 unionsstaden

The Midnight Special

Inatt börjar bokrean. Min hylla är som alltid överfull av kvalitativa sidor jag ännu inte läst, men jag måste nog ändå ge mig in o jaga en stund. Det är ju ett svenskt event av rang att trängas med trötta medelålderskvinnor i tjocka jackor framför kokböckerna.

På tal om böcker. Nr. 13 är nu utläst i form av Chantal Mouffe's Om det politiska. En intressant avhandling som förklarar hur politikens strävan mot överenskommelser och en mittfåra alá liberal marknadsdemokrati orsakar ytterligheter såsom Sverigedemokrater och talibaner. Det är svårtillgänglig, men ytterst intressant läsning som tyvärr kommer att passera obemärkt för våra folkvalda - eftersom den sanning som beskrivs är för svår att korrigera. Demokratin är dum. Tänk på det påståendet en stund.

I veckan åker jag till mina chicks i Kalmar. Det kan bli min räddning, för nu behöver jag räddas.

Det jag försökte säga igår har förresten redan sagts:



Henke - Brighten my northern sky

En trött själs uttryck

Fötterna för mig fram och tillbaka i min svala lägenhet. Många borden byts ut mot ett ingenting. Jag borde. Ingenting. I huvudet blåser tankarna fram som i orkan. Enskilt fulla med logik men i sitt omfång en total oreda. Budskapen är legio, ohanterliga. Vingarna känns tunga som bly och ett knä nuddar den sträva sanden. Livet tynger mig.

"Please take me far, far away"

Jag funderar på om det är ensamheten eller stressen som jagar mig. Det ärliga svaret finns inte inom räckhåll. Ingen människa kan ge mig syre längre. Luft under vingarna. Frågan gäckar mig. Är jag ensam för att jag är stressad, eller är jag stressad för att jag är ensam?

"See i'm riding my blues babe, blues away"

Jag hatar söndagar. De vill få mig att sträcka ut en hand. Låta någon hålla mig och säga att det blir bra. Men fan ta världen. Jag är här för att göra livet bättre för de jag älskar. Att inte orka är inget alternativ, och att behöva dödar ikonen. Ikonen är värd mitt liv.

"But somehow i got to, carry on..."

Henke - Tuesday's Gone

Sparks will fly

Söndag förmiddag skrevs så äntligen protokollet. Skönt. Mindre skönt är den kvarstående huvudvärken. En huvudvärk som för en gång skull inte grundar sig på gårdagen. Kan en sjuk Colle ha smittat mig med sitt elände? Oh well, ett litet pris att betala för gott sällskap.

Jag har lärt mig mycket nytt i helgen. Gimli från The fellowship kan använda det förtryckande ordet för kvinnliga prostituerade på fler sätt än de använder ordet fuck i Boondock Saints. En muslimsk herre på ett stängt torg tar barfota-njutningen ett steg längre än mig. Man kan öppna dörrar trots att man brutit av nyckeln. Det är en dålig idé att hålla kvar öl man spiller mellan benen. Min sjal är förlorad, men själen i behåll. Folkhögskola is the shit, om de börjar lära ut att man inte säger nej till IKEA Communications. Jag kan uppenbarligen sova tungt. Att ta sig ut från Nyfiket är svårare än att fly från ungdomsanstalt. Ebbot i STOOL kan underhålla även mindre skaror.



Efter denna veckan ska jag rena kropp och själ.

Henke - it's just a shout away

Konsten att ta ställning

Nu jävlar ska ni få åsiktsmaskinen Henke.

Nyfiket är Jönköpings bästa fik, Peter Persson klantade sig med julkortet. Den nya värmen på Råslätt håller inte måttet. Självklart ska vi inte ha ett dubbelspår utmed vätterstranden.

Sahara Hotnights. Sahara Hotnights. Sahara Hotnights. Nytt album med Japanese Boy, Wide River, Be forewarned, Mess around. Oh yes. Jag är SÅ jävla kär. Man ska förvisso sluta när man är på topp, men snälla tjejer. Lägg inte ner runt 30 som ni sa. Jag behöver er.

Nya animerade Star Wars Clone Wars äger, liksom Star Wars i största allmänhet. Ni kan hitta det på ansatta Pirate Bay, som jag stödjer i själ och hjärta. Förlegade betalningssystem får ersättas med nya. Kultur ska spridas och skivbolagen har alltid skitit i artisterna, som Timbuktu uttryckte det. Generationskrock 2009. Timbuktu har förresten betalat sin årliga avgift i Socialdemokraterna. Gör det du också. Partiprogrammet får mig att tänka på inledningsfrasen i den gamla låt som min arbetskamrat Micke rotade fram ganska nyligen: "Keep on walking that road and i'll follow. Keep on calling my name, I'll be there."

Bokrean kommer och det finns en del guldkorn. En bättre Sosse-Perssons bok finns till rimlig summa. Ett års bilägande utan olyckor har sänkt min försäkringsavgift. En allmänn sjukförsäkring bör inte missnyttjas, men jag tycker ändå att Konstfacks-Anna Odell's grej är intressant. Det skulle ha gjorts för att få en klar människas bedömning på hela bemötandet. Nu gjordes det för konsten. Fel syfte, men en bra grej. Som en typ av egenkontroll liksom. Som de anställda minderåriga ölhandlarna.

Skaran till Hultsfred växer. Nu har jag ju en kärna med Nina, Sofia, Colle, Jenny, Madde och Sandra. Mina fikatillfällen ökar också. Kul - jag behöver mina fikor. Anmäl intresse till Henke - festival & fika erbjudes.

Färjestad ser ut som jag en gång mindes dom. Montreal sjunker som en gråsten med ankare.

Skönt att se att du lever än.

Henke - Empower me

Balans

Min ekonomi är i smärre obalans. Men jag var ändå tvungen att ge mamma nr.2 på punkt 71. Ett litet framsteg på min annars slött framåtgående lista.

Ser förresten med hjälp av måttligt renoverade Jnytt att borgarna även lokalt roar sig med populism. Folkpartiet har i följd av Jönköpings "våldtäktsvåg", som hittills begränsas till en våldtäkt, beslutat sig för att demonstrera i ärendet. Som artikeln säger ser de den höga andelen oupplösta våldtäktsfall som ett problem lokalt. Kul att de uppmärksammar det lokalt men inte nationellt, särskilt då Jönköping rent statistiskt sett inte har större problem med oupplösta våldtäkter än andra orter, snarare tvärt om (I Jönköping klaras 63 % upp, i nationen 48 %, 2007, BRÅ).

Ett politiskt lösbart problem, att man inte vårdar Jönköpings få kvarvarande kulturarv, tycks inte beklämma partiet. Men kanske beror det på deras och resterande fullmäktigars höga och i vissa fall också höjda arvoden.

Jag saknar vissa ting. Nedanstående nästan mest av allt:



Hur många har sett hela Pirates of the Caribbean At World's End, to the End? Inte många vet ju om att filmen fortsätter för en stund efter eftertexten...

Henke - Waving at the moments passing by

Det är mycket som är fel nu...

Idag står det klart att vi har TRE LIKA moderata partier i den s.k alliansen. Bara Folkpartiet har kvar att överge sina kärnväljare precis som centern gjort via kärnkraftshelomvändning och kristdemokraterna har gjort via homoäktenskapsreträtten. Jag tycker det är sorgligt för demokratin att valmöjligheterna urvattnas, men det är samtidigt bra för mitt parti att de små partierna i det blå blocket marginaliseras och slutligen kommer att falla utanför de 4 % som krävs. Det är politiskt kedjerökande och ett problem som oppositionen inte har. Det framgår då den påstådda oförmågan att komma överens visar att det är TRE OLIKA partier på den röda sidan. Alla sanna demokrater inser att differens är en styrka.

Läser i fantastiska (läs sarkasm) SvD att Abrahamsson inte är nöjd med att skrota Apoteket utan hon vill också att de krav som ställs på de privata aktörerna (som ska stycka Apoteket) ska skrotas. Allt i det ostyrda kapitalets heliga namn, för kapitalet har ju tydligt visat att det sköter sig så fint så utan riktlinjer... (läs mer sarkasm) Skönt att jag bara träffar Abrahamsson i pappersform. Annars hade jag fått göra som Stan i South Park när han träffar sin tjej.

På samma sida i SvD hittar jag dessutom Rayman's fantastiska text som förkastar LO:s rapport som visar att den svenska makteliten har löner som motsvarar 18,1 industriarbetarlöner. Det roliga är att hon gör det med argumentet (förenklat): "Men om dessa pengar skulle fördelas på LO:s 2 miljoner medlemmar så skulle det bara innebära en höjning av lönen med ynka 40 kronor". Den kommentaren lär till och med hästsvansen le åt eftersom han förhoppningsvis har läst sin grundläggande nationalekonomi och är insatt i det allmännas tragedi och tankesättets förhållande till denna inställning. Det är alltså okej att fela eftersom det ändå inte drabbar någon speciellt mycket? Storslagen moral där.

Hör också snutarna kalla kidsen för blattajävlar i Rosengård. Skönt att det kommer på film. En polis rätt försvinner i samma sekund som han slutar att agera som en. Det jag undrar mest är vad poliskvinnan man hör i bakgrunden tänker. Hon verkar inte lika hatisk som "han ska ha så duktigt med stryk att han inte kan stå på benen" . Eller så ska någon få så duktigt med kritik att han aldrig mer får dra på sig den värdiga polisuniformen.



Jag har förresten identifierat ett bråck på min kropp. Hur gammal är man inte då! Och jag hatar förresten att skriva inte på mitt nya tangentbord. Mer än hälften av gångerna blir det itne istället. *sucka*

Det är bara under mina bra dagar som jag orkar skriva om allt det här. På söndag kommer DN. Jag längtar efter min demokratibärare.

Henke - Sorgsen över vårt förfall

PS. Uppgift: Tjäna medborgare

Jag älskar Sveriges Radio, jag älskar Sveriges Television och jag har haft nytta av Utbildningsradion. Därför länkar jag hit. Att begränsa några av världens bästa medier är inte okej. Jag förstår inte P2. Jag ser varken Mosaik eller Bolibompa. Men jag vet att de förgyller och förklarar, och de älskas av många. Så, som vi säger inom IKEA - länge leve mångfalden. Och som jag säger - borgare, ge fan i public service.

Såg förresten Hanna Hellquist på tv. En kanontjej också där. Hon förtjänar att ha en länk till sitt bloggande här - så det får hon. Oavsett om det handlar om sängvänner, fjädrar eller längtan hem så skriver hon råkvalitativt.

Saker som gör mig glad: Hotnights Sparks, Queen, Kings of Leon, farsan, nattsudd med schack och bra sällskap på tjänsteresor.

Igår lyssnade jag till Jonas som varit på västbanken fyra gånger. Han beskrev livet i Palestina och komplexiteten i problemen. Det var lärorikt och fascinerande. Jag vill till Jerusalem. Jag vill se mer än bilder, jag vill känna oroligheten krypa.

Henke - behold, the horizon