Det tar henne mindre än en timme att kyssa mig från att hon stiger av tåget. Hon brukar alltid göra det i ett hörn på ett fik, i en tom gång mellan butikshyllorna eller under en trasig gatlampa. De dryga 80 milen mellan oss gör att vi i regel bara ses en gång om året, men det är ändå en av de mest avslappnade relationerna jag har. Hennes lekfulla sinne och skarpsinniga djup gör henne till en perfekt intensiv lekkamrat när jag är som tröttast på det ekorrhjul jag så ivrigt kutar i.
- Oj, jag kom visst i rättan tid. De där är inte att leka med. Jag tar hand om dig i helgen baby.
Hon dansar uppför fel rulltrappa med den militärgröna axelbandsväskan slängande bakom sin svarta skinnjacka. Hon ser ut att för en stund tappa balansen när hennes långa svarta hår fastnar i väskans rem, men hon hittar snabbt balansen och är strax uppe.
- Jag fattar inte hur du får med dig allt i den där, säger jag samtidigt som jag ser att den förskönats med några nya broderier sen sist. - Äsch, tandborste har ju alltid du. Så trosor, piller, lite kladd, kamera och the cash. Och du gillar ju ändå när dina kläder luktar som jag. Hon ler sådär som hon gör.
När hon rullar ut på kanten av sängen några timmar senare för att som alltid skärskåda vad jag läser och har i min sänglåda så gömmer hon delvis en fråga med sin bleka ryggtavla. -Skulle du gifta dig med mig om jag fria...? -Det skulle aldrig funka, svarar jag instinktivt. Hon skrattar till som hastigast. -Klart det inte skulle. Men du skulle nog svara ja. Hon rullar över på rygg igen och ser på mig. Oroa dig inte. Jag ska inte fråga. Tycker mest frågeställningen är intressant eftersom vi... ja. Hon är tyst några sekunder och jag ser på henne för att försöka fånga hennes tanke. Oh men du, kika här. Hon vrider upp utsidan av låret och knackar med pekfingret ovanför en tatuering en decimeter nedanför höften. Den hade hon inte sist. Den föreställer en röd ros på en deformerad stålplatta omsnärjd av rosens rötter och taggtråd. Det där är du, säger hon med eftertryck. - Tack, är allt jag får ur mig. Det är tyst en stund. - Nu vill ja ha öl och hög musik. Hon studsar upp ur sängen. Det, tänker jag, kan jag ge dig.
Henke - omhändertagen del 2
- Oj, jag kom visst i rättan tid. De där är inte att leka med. Jag tar hand om dig i helgen baby.
Hon dansar uppför fel rulltrappa med den militärgröna axelbandsväskan slängande bakom sin svarta skinnjacka. Hon ser ut att för en stund tappa balansen när hennes långa svarta hår fastnar i väskans rem, men hon hittar snabbt balansen och är strax uppe.
- Jag fattar inte hur du får med dig allt i den där, säger jag samtidigt som jag ser att den förskönats med några nya broderier sen sist. - Äsch, tandborste har ju alltid du. Så trosor, piller, lite kladd, kamera och the cash. Och du gillar ju ändå när dina kläder luktar som jag. Hon ler sådär som hon gör.
När hon rullar ut på kanten av sängen några timmar senare för att som alltid skärskåda vad jag läser och har i min sänglåda så gömmer hon delvis en fråga med sin bleka ryggtavla. -Skulle du gifta dig med mig om jag fria...? -Det skulle aldrig funka, svarar jag instinktivt. Hon skrattar till som hastigast. -Klart det inte skulle. Men du skulle nog svara ja. Hon rullar över på rygg igen och ser på mig. Oroa dig inte. Jag ska inte fråga. Tycker mest frågeställningen är intressant eftersom vi... ja. Hon är tyst några sekunder och jag ser på henne för att försöka fånga hennes tanke. Oh men du, kika här. Hon vrider upp utsidan av låret och knackar med pekfingret ovanför en tatuering en decimeter nedanför höften. Den hade hon inte sist. Den föreställer en röd ros på en deformerad stålplatta omsnärjd av rosens rötter och taggtråd. Det där är du, säger hon med eftertryck. - Tack, är allt jag får ur mig. Det är tyst en stund. - Nu vill ja ha öl och hög musik. Hon studsar upp ur sängen. Det, tänker jag, kan jag ge dig.
Henke - omhändertagen del 2
Du fuskar ju SÅ mycket! Det är ingen utmaning att droppa flaskan när du ska ha vit månad. Jag vill tönta det inlägget. bitch... <3
SvaraRadera