Desperately seeking spawn

Jag insåg att vår protestlista mot sortergården på Råslätt gjorde att jag klarade punkt 23.

Idag har jag knackat dörr. Samma dag utvisar vi en döende man och en flyktingförläggning har utsatts för vad som kunde slutat som mordbrand. Det finns både kreativa och destruktiva sätt att försöka förändra samhället på. Klart är att motsättningarna blir fler när människor drivs mot fattigdom. Vote solidarity! Jag ger tills jag dör, hellre än att dö för att slippa ge.

Jag är förresten tillfälligt hardcoreförälskad. Jag har bara inte kommit på om det är filmen, soundtracket eller Ellen Page som jag är kär i än. En av mina allra största filmförälskelser är det oavsett. På tal om filmförälskelser så visade mitt senaste personlighetstest att jag delar själ med V i V for Vendetta.





Men sommaren har mycket fint att erbjuda i biosalongen. "Fate rarely calls upon us at a moment of our chosing" - hur grym är inte den quoten på en skala? Eller en sexa med ett halvblod? Det gäller att se upp. Eller varför inte mastodonten som dimper ner imorgon. Man kan ju alltid skratta åt det som brukar hända en själv. Ett bra filmår är det. Tyvärr har sommaren inga djupare budskap på skärmen. De kommer alltid vintertid.

I övermorgon ska jag tenta. På fredag ska jag borras. Men tre Springsteenkonserter på fyra dagar kan trösta. Har jag sagt att jag mår fruktansvärt - fast fantastiskt i min egen lilla misär?

Henke - "Jeez banana, shut your freakin gob ok!"