E.S Lorenz mästerverk sjöngs av min farbror på min farfars begravning idag. Den får därför också namnge dagens inlägg. Jag kan någonstans på allvar identifiera mig i dess budskap - kanske för att det för mig någonstans går att relatera till grundläggande socialism och min eviga känsla av sorgsna men betydelsefulla ensamhet. Jag förstår dock inte hur min farbror kan framföra det så hedervärt en dag som den här. Vackert på fler än ett sätt för mig.
Begravningen var annars intressant. Det visade sig att farfar också var hedersmedlem i en orden där han varit medlem i över 50 år. Något jag aldrig vetat om. De höll en kort men respektingivande ceremoni, även om många saknar förståelse för deras verksamhet. Min systers befaran om att farfar hade varit med i maffian var roligast bland skepsisen. Jag gillar vanligtvis inte att gå på släktträffar - men idag kändes det som om vi hade en gemensam kärna någonstans. Bara en stor man, och i detta fallet hans bortgång - kan åstadkomma en sådan förening.
Olles Det gåtfulla folket till hoppande barn var underbart som återhämtning. Mina kusiners barn är för söta. Söt är inte samma sak som snygg, men det hävdades att jag var snygg idag. Tillsammans med kommentaren "du är så lik din far", vet jag dock inte vad det innebär. Men tack, i guess. Gött att veta att farsan är farsan, liksom.
För mig och Colle är den här nya trailern störst just nu. Men den här, den här och kommande Che konkurrerar hårt. Mycket bra film framöver med andra ord. Gött.
Annars blir det 2 gånger Bruce i helgen. Awesome. 5 av 6 i sällskapet är klara. Jakten på den sista deltagaren kvarstår, många nej har lett till långväga förfrågningar, men ombyte förnöjer som det heter.
Är det någon som har ett extra arbete som bådar snabb inkomst är jag förresten mer än villig att ta det jobbet nu. Let me know.
Henke - Standing on the shoulders of giants
onsdag 2 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar