De flesta skribenter brukar få lite sådär såsigt utrymme på fredagar. Jag tar mitt nu eftersom min chefsredaktör och ansvarige utgivare är något frånvarande.
En svårfunnen butik i stan som säljer arbetskläder har en vansinnigt mysig första tjej bakom disken. Hon borde vara mer välbesökt... jobba på MQ eller så. Fast då hade hon kanske inte varit lika mysig? Världen är förunderlig.

På lördag åker jag på distrikskonferens och hinner kanske inte hem till ett halvt kasinos spelning på Bongo Bar. Min supercharmiga Opel (ännu utan namn!) får ta mig hem fort fort. Efter att ha fyllt på spolarvätska insåg jag förresten varför den var tom. Strålen missar allt och besprutar mina medtrafikanter mer än vindrutan. Återigen - helcharmigt.
Hon fångar min blick tillfälligt. 0-1 till henne. Hon följer mig intresserat men vill inte visa det. Så blicken vänds demonstrativt bort när hon passerar. Men gillandet. 1-1. Sudden death. Jag vrider på huvudet och ler när hennes steg plaskar till i vattenpölen bakom - snart kommer det. Hon vänder på huvudet för en sista titt och rodnar när hon ser att jag vet. 2-1 till mig. Så mysigt.
Kate Beckinsale röker, inte lika mysigt. Det är många hjärtan som försvinner på livmätarn ur Zeldaperspektiv.
Jag är förresten älskad och inte ännu bortglömd. Tack David, Martina, Otto, Jorma, Kate, Louise, Fia, Mamma, Matilda, Syster Sofia, Helena, Ida, Ninni, Sandra, Posh Sofia, Nomie, Terese, Åsa, Anton, Johan, Colle, Zaintafan, Micke G, Anne, Biggie, Lena, Richard, Anna B, Lego-Malin, Therise och Webessfolket i Helsingborg. Ni är för mysiga.
Nu ska jag köpa fikabröd. Va rädda om er. Henke älskar er.
Henke - Hanna är ett klipp! Jag måste hitta henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar