Vilse i pannkakan

Ja bevare mig väl, som mormor skulle sagt.

Nu är det inte mycket som är sig likt i vardagen. Färjestad åker ut mot Linköping efter ett totalt sammanbrott av återkommande missar i hockeyns ABC. Linköping kommer ätas upp av HV som tur är - deras isdans kräver en danspartner. HV:s testosteronstinna Belgian Blue kossor är inte att dansa med. Sorry Sessan, grattis Der Apfel. Vilse ja, Montreal är minst lika vilse men har yrat sig upp i toppen av Eastern Conference. Hur det nu gick till? Skönt att ha ett NHL att luta sig mot när Elitserienöjet är över. Kul är det dock in i sista sekund: "Det är lite svårt att ta ut pappadagarna nu", Ledin svarar på varför han tycker att det är okej att inte få syre och tvingas kräkas dagligen i en månads tid.

Vissa saker är dock alltid sig lika. Nya Moderaterna är ungefär lika nya som ICA:s köttfärs. 18 hyresrättslägenheter byggdes i Jönköpings kommun förra året. Sossarna brukade fixa sådär 600 lyor om året - åtminstone hälften av dem hyresrätter. En annan sak som är sig lik är att det är företagen och inte människorna som ska gynnas. Det är okej att ta ut aviavgift på 30-40 kronor trots att varje individ inser hur svårt det måste vara att få det att kosta 40 kronor för ett företag att skicka ett brev. Ett alternativ är ju annars att ansluta sig till autogiro där man helt ger företaget rätt att norpa pengar och ändra kostnader som de vill, sålänge de skickar ett brev (dock utan aviavgift) för att meddela att de tyvärr är tvungna att att jävlas lite - för att Herr direktörn ska få sin vinkällare. Punkt 23 kommer handla om aviavgift - to be continued.

Värst är att jag inte strävar efter något i mitt liv just nu. Jag är så såsigt passiv så jag skäms. Ingen glöd och ingen hunger. Bara en livlös massa av väntande klockrenhet. Motivation var dagens tema på jobbet. Vi såg en film om en fiskhandel i Seattle. Jävligt skön, jag log. Smells like? Det värsta är att jag inte ens är stressad längre. Bara uttråkad. Min kvinnliga förebild och barndomskärlek skulle skämmas över mig. F'låt.

Henke - Pathos gone missing