Jag har sökt en ny tröst i tillvaron. Allt sedan min mormor dog har det känts aningen tomt, även om framförallt två fantastiska flickor många gånger har laddat mina batterier, tyvärr ofta utan min uppmärksamhet. Förlåt för det.
Igår träffade jag så äntligen en av dessa två för att plocka upp lite av det som tappats sedan vi senast sågs. Till en början måste jag erkänna att det var nervöst, men efter en stund så kändes allt precis som då, fast med en väsentlig skillnad. Alla de misstag vi gjort, de svagheter vi hade och de omständigheter som begränsade oss, var som bortblåsta. Kvar fanns bara en enkel, helt ärlig och avslappnad relation. Min kropp gick ner i varv och Vätterns vatten kändes lugnande. Det var som att vandra tillbaka in i ungdomens enkelhet, fast med vuxenlivets insikt. Det var fantastiskt.
Jag är oerhört glad för att hon finns kvar, och uppskattar oss, trots allt som gick fel. Att lära av sina misstag, att klacka bort bitterheten. Det är livskvalité, och storhet. Det fick mig samtidigt att inse min andra batteriladdares storhet, och vad som begränsar oss. Undermedvetet har jag alltid vetat att deras kunskap om mig har helat, deras ringar sitter fortfarande på mina händer. Men det är kul att också se klart genom dimman. Att uppskatta på ett sådant överväldigande vis.
Till följd av denna insikt jagar jag nu nästa fix från förr. Jag har två systrar till som alldeles för länge har undgått min uppmärksamhet. Emma och Anna, sisters of chaos, måste fikabombas inom kort. Ansiktsboken är så bra på att öppna gamla dörrar, fönster och byrålådor.
I augusti åker jag till Tjeckien och i november till Mexico. Jag hatar att spara - men då ska jag och Anders hetsa igen. Ingen minns en fegis. Kambodjabakterien i min mage som de inte kunde identifiera på länssjukhuset ska få sig en ny rumskamrat. Målet? Att bli världens näst mest elegant nergångna människa. Keith Richards är oslagbar, och jag trivs som tvåa. Framgång utan storhetsvansinne...
Henke - A man he doesn't live by rock n roll and brew alone
lördag 23 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar