Day of Defeat

Grattis HV, grattis Jönköping. Ert största fan sitter i Milano och trots att jag vet att han tycker det är skitkul så lider jag lite med honom. Hans tunga ögonlock hade regerat i nattens mörker.

Jag var 450 meter ner i marken igår och fick delvis sällskap av hockey-Andreas namne Carin Jämtin (som också vann ett slutspel idag då Olin kastade in handuken) i min granskning av hur svenskt kärnbränsle bör förvaras i 100 000 år. I kattsand visade det sig. Intressant värre att kattsand är lösningen på energifrågan; speciellt då man ser det ur ett perspektiv som innefattar en istid, kontinentaldrift och terroristhot. Min respekt för kärnkraft växte och jag ser det idag som ett mycket naturligt drivmedel. En kovändning jag står för. Jag är inte större skit än ja' kan ändra mig, som mormor sa.

Intressant annars är såklart de föreslagna åtgärderna om att kommunens personal skall kunnas flytta kors och tvärs, lyftas ut ur verksamheten mot kortsiktiga betalningar och få utbildning i utbyte mot avsked. Privatisera mera är alliansens politik trots dalande ekonomi där riksbankens ränteförändringar enligt analytiker redan ligger ett år för tidigt än om en mer återhållsam ekonomisk politik hade fått råda.

Enough politik, jag blir bara förbannad. Som vanligt - rösta rött - rösta rätt. Jan Eliasson är förresten min senaste idol efter träffen i Aneby. När man får inside information om Palmes tankar kan man inte annat än att le.

Jag saknar en del personer som inte längre är lika nära. Sessan, Johan, Anna, Hanna. Shit, livet är för kort för att missa tid med er. Speciellt då man går in i nya tider med nya utmaningar. Det är inte alltid lätt, men ibland nödvändigt. Fina minnen består och fruktbara (Stefans favorituttryck) strategier för framtiden kan visa sig vara hållbara även om de mest känns som galenskap till en början. Det är tungt att att inte kunna styra känslor med tankar.

Mina chicks i Kalmar är enastående. De är mina fab 5 och så bra så man ibland inte förstår. Nina, Pia, Isabäll, Nadja och Niddi. Såklart utan inbördes ordning - men ur olika aspekter helt otroliga. Ni ger mig så sjukt mycket energi och jag älskar er för det.

Min bil är numera döpt till Rosalie. Efter Lizzy-låten såklart.

Henke - Morgondagens Tabergsbestigare